Satt och bläddrade bland gamla bilder och kom fram till år 2011 i arkivet, året då jag började cykla.

Även om jag idag är en landsvägscyklist så var det faktiskt med en mtb som min cykelresa och förändring i min livsstil började. Som cyklist har jag förändrats och utvecklats en hel del sedan den första turen på runt 10km.

Vissa saker hänger dock kvar än idag, redan under det första året tog cyklingen mig ut på en del resor och utforskande av nya vägar och stigar. Det har hängt kvar sedan dess – att kombinera semester med cykling. Skillnaden på då och nu är kanske under vilka former det sker, även cyklingen under semester har mer form av träning nu gentemot förr då det var kanske mer motion/avkoppling.

Hela första året cyklade jag själv det var först 2012 som jag gick med i cykelklubb.

Många av turerna i början var kortare rundor, hade helt enkelt inte orken på den tiden i början att köra så långt. April 2011 vid Rosersberg.

Bland de första ”okända vägarna”, det vill säga icke hemtrakter var kanske inte helt otippat kring stugan i Hälsingland.  Något man kanske gör alldeles för sällan nu för tiden är att packa med sig en termos med kaffe och lite fika och fikar ute vid fint väder i solen. Något sam jag gjorde relativt ofta under första året – både när jag var på resande fot men även hemma.

Första resan med cykel i tankarna var under Kristi himmelfärds, packade med mig cykeln och bodde ett par dagar i campingstuga vid Grisslehamn och cyklade i trakterna. Det var väl även under denna tid som sträckorna blev lite längre upp mot en 7-8 mil tror jag.

Resande fortsatte under sommaren när jag först besökte Nora/Pershyttan, cykelresa för att testa på lite nya stigar.

Det var som sagt lite annorlunda stil på min cykling på den tiden gentemot vad det är idag. Passade ofta på att stanna till sitta ned och njuta av tillvaron ute i naturen. Formen var ju långt ifrån den samma som den är idag, så det var även en nödvändighet från det perspektivet för att orka helt enkelt.

 

Efter Nora/Pershyttan blev det ett par dagar i stugan som mellanlandning innan fortsatt färd till Åre för att cykla där.

Även om det kan tyckas på bilderna att jag cyklade en hel del stig så blev det även en hel del landsväg med MTB. Dock det var en hel del stig, betydligt mer stig än vad jag cyklar i dagsläget. Många stigar var dock för svåra, var för feg för stig även på den tiden och det var väl det som fick mig att skaffa en racer också.

Racern införskaffades även av den anledningen att jag hade Vätternrundan 2012 i tankarna. Det blev dock inte så många turer på racer under 2011. Tror jag hann med max 10st under sen sommar och höst. Bland annat den längsta turen jag gjort på den tiden, jag hade då bestämt mig för att köra Vätternrundan och ville ha provat på en tur på minst 10 mil på racer innan vintern. Jag hade då kört som längst 7-8 mil. Den planerade rundan på 10 mil blev 12 mil och de sista milen var ruggigt jobbiga, fick stanna många gånger hade ont lite här och där. Gick nästan tom på vatten, fick stanna vid en obemannad mack på gamla Uppsala vägen och fylla på vatten i deras luft/vatten skåp. Undrade vad jag höll på med men gav inte upp, snarare fick det väl i slutändan motsatt effekt – träna mer för en bekvämare resa runt Vättern.

Hösten spenderades ute på MTB på enklare motionsspår, var nog lite klokare på vissa sätt på den tiden – ringklocka på cykeln. Bör nog montera en på min MTB, bra att ha än i dagsläget.

Som sagt det var inte bara på resande fot som fika var nedpackad i väskan utan det var det  även här hemma, i alla fall de dagar det var fint väder.

Betydligt mer skog på den tiden innan asfaltsnötandet tog vid 2012.

2011 var även det året då jag skaffade mig en trainer för vinterträningen och nöta timmar inför Vätternrundan. På den tiden i början var trainerpassen inte lika strukturerade som idag. Utan i början handla det mest om att spendera tid i sadeln, sysselsatte mig ofta med att se en film samtidigt. Men så småningom kom även nyfikenheten att strukturera upp träningen och intervallpassen på trainer.

 

Av bilderna att döma var det alltid fint väder 2011 😉 Eller var man solskenscyklist redan på den tiden?

Att nöta trainer under vintersäsongen har hängt med sedan första året som cyklist, dock hur jag tränar med hjälp av trainer har förändrats en hel del. Numera är det ju oftast intensiva intervallpass eller ren återhämtning. Sällan det blir uthållighetspass på trainer numera. Undrar hur jag tänkte på den tiden, körde med handskar inomhus… Hmm…

Jag var väl inte bara en solskenscyklist utan körde väl några karaktärsbyggande pass i mörker och dåligt väder också..

Samt även när det var lite kyligare väder.

Det var min historia om mitt första år som cyklist. Vad som fick mig att fastna för cykling?

Bra fråga. I slutändan var det nog kombinationen motionen och att det finns rätt mycket att grotta ned sig i gällande cykling när det gäller cykel/tillbehör (gadgets ;)) men som även utvecklats till att grotta ned sig allmänt i träning.

Anledningen till jag började cykla?

Var i usel form, ville ha en förändring i livsstil och släppa en del fokus från jobb och få en bättre balans i livet. Löpning var inget jag trivdes med då, gym hade jag ju tränat på en del under yngre år men ville inte spendera en massa tid inomhus jus då. Så blev cykel och det har förändrat min livsstil en hel del med åren, till det bättre enligt mig 🙂

Hade jag inte köpt den enkla MTB:n (visste ju egentligen inget om cyklar på den tiden), den som fanns färdigmonterad i affären som egentligen var lite för stor för mig enligt säljaren så hade jag nog inte varit där jag är idag. Tur som är slog jag till på den, i princip första jag hittade i en prisklass jag hade funderat på i förväg, fick med mig den direkt från affären och kunde börja min resa mot en hälsosammare livsstil och bättre form.

Vad fick dig att börja cykla?